Igår var det precis ett år sedan jag gjorde min första mamografi och fick då mitt preliminära cancerbesked.
Glömmer aldrig denna dag, först till Sundsvall och få besked. Det tog flera timmar, många prover och många plåtar. Men sedan kom beskedet..

Sedan var det bara att bita ihop och åka till mamma och berätta. Också en skit upplevelse, nästa stopp blev pappa. Ja nu blev det ännu mer tårar..
Nu har jag gråtit hela dagen:(
Vilken skit dag..

Sedan började resan.. Vart skulle jag operera mig? Skulle jag åka privat till Stockholm eller göra det i Sundsvall..
Hur gör jag med jobbet?
Kommer jag att överleva?
Hur hanterar vi detta som familj? Osv..
Massor med frågor, men allt rullade på i ett bra tempo.
Operationen blir redan den 17 okt..
Familjen hanterade det ok, överlevde gjorde jag:)

Så med andra ord så måste man väl säga att så här ett år senare så är livet ganska ok.
Lite mindre värk och lite mer ork skulle jag önska.. Annars är det bra!

Snart dags för sista röntgen sedan lägger jag detta åt sidan ett tag och låter livet rulla på i ett lagomt och positivt tempo.

"Fuck cancer"